Så straffar Kungälv sjuka

Mitt senaste blogginlägg avslutades så här:

Så här går det naturligtvis inte till i verkligheten. Det skulle ju vara fullständigt otänkbart i ett land som Sverige.

Eller?

Skrämmande nog är det inte så otänkbart. Här följer en redogörelse för precis hur det kan gå till. Jag vill varna för ett långt inlägg och för innehåll som kan verka skrämmande för personer som fortfarande hyser tilltro till det svenska välfärdssystemet.

2015-10-19:

Efter tre månaders utförsäkring, helt utan någon form av ekonomiskt stöd, och avslag på ansökan om sjukpenning, trots att jag är sjukskriven på heltid för utmattningsdepression, kontaktar jag Kungälvs kommun för att ansöka om ekonomiskt bistånd. Jag får prata med Anne-Lise Lindström som bokar en tid 2015-10-28 och informerar om att jag kommer att få hem ett brev med information och blanketter att fylla i.

2015-10-28:

Jag träffar Carina Rossi och lämnar in ansökan. Carina har synpunkter på mitt sätt att vara som person och på hur jag kommunicerar. Besked utlovas till 2015-11-10. Får matpengar i form av presentkort.

2015-11-10:

Inget besked kommer.

2015-11-11:

Ringer till Carina Rossi och frågar om besked. De har haft så mycket att göra, så det dröjer en vecka till. Får matpengar i form av presentkort.

2015-11-18:

Inget besked kommer.

2015-11-21:

Ringer Carina Rossi för att fråga om besked. Får automatisk hänvisning med klockslag för återkomst. Ringer igen strax efter angivet klockslag. Inget svar, lämnar meddelande och ber att bli uppringd. Ingen ringer. Ringer växeln. Ingen hänvisning. Lämnar meddelande via växeln och ber att bli uppringd. Ingen ringer.

2015-11-23:

Blir uppringd av Carina Rossi. Det dröjer en vecka till. Får matpengar i form av presentkort.

2015-11-30:

Inget besked kommer.

2015-12-02:

Carina Rossi ringer och lämnar muntligt besked om att delar av min ansökan kommer att beviljas. Allt inte klart ännu.

2015-12-07:

Pengar inkommer på mitt konto.

2015-12-16:

Får brev med skriftligt beslut från Carina Rossi. Innehåller beslut om vad som beviljats och diverse avslag. Fortfarande inget besked om flera av de saker jag ansökt om. Brevet innehåller även blanketter för återansökan. Ingen har talat om för mig tidigare att jag skall skicka in ny ansökan varje månad. Carina skriver: Det vore bra om jag kan få in en ansökan om ekonomiskt bistånd för december 2015 och ansökan för januari 2016 då jag inte är i tjänst i mellandagarna.

2015-12-21:

Jag ringer Carina Rossi och frågar om ansökningsförfarande.

2016-01-07:

Får ännu ett brev. I detta står bland annat:

Kjell Samuelsson beviljas ekonomiskt bistånd under förutsättning att han gör vad som åligger honom att aktivt bidra till sin egen försörjning genom att följa den planering som upprättas i samråd med socialsekreteraren.

Beslutet gäller från och med 2015-10-19 till 2016-04-30.

2016-01-18:

Får äntligen lämnat in ansökan om bidrag. Fyra sidor brev, fyra sidor ansökan och totalt 45 sidor bilagor. Jag har helt enkelt inte orkat få fram all information som krävs förrän nu. Efter all stress under föregående år, i synnerhet sista tiden innan jul, med vräkning och avslag två gånger om från Försäkringskassan, har jag mått väldigt dåligt under helgerna och varit helt håglös, nästan apatisk.

Skickar e-post till Carina Rossi:

Hej!

Sent omsider har jag nu fått lämnat in ansökan om bidrag för december och januari. Jag vet att du önskade att få dem innan jul, men jag har mått så dåligt att jag helt enkelt inte orkat.

Jag har inte kunnat betala hyran som skulle in vid årsskiftet, och maten börjar tryta, så jag skulle vara tacksam om det inte dröjer allt för länge.

Med vänlig hälsning

Kjell Samuelsson

2016-01-19:

Får svar på e-post från Carina Rossi:

Hej!

Jag har flyttat över ditt ärende till enheten för försörjningsstöd. Din handläggare heter Marianne Karlsson. Jag skickar ditt meddelande till henne.

Lycka till framöver.

Hälsningar

Carina Rossi

2016-01-22:

Ringer till Marianne Karlsson. Hon meddelar att hon har beviljat försörjningsstöd och att pengarna kommer på måndag. Hon meddelar också att den sena ansökan betyder att jag blir utan stöd för december.

 – Vi kan inte gå in och bevilja så långt tillbaka i tiden.

Jag försöker förklara att ingen informerat mig om att jag måste lämna in en ny ansökan varje månad.

 – Jag utgår från att man informerar folk när man kommer till gemensam mottagning, för det är ju information man skall få.

Jag frågar hur jag skall betala hyra, mat och annat för december när jag inte får något stöd.

 – Du har ju tillgodosett dina behov hela december.

Har jag tillgodosett mina behov hela december? Hyra, el, telefon, Internet, hemförsäkring, hyrförråd, med mera har inte blivit betalt och maten börjar ta slut i skåpen. Utan mina vänner skulle jag ha fått svälta vid det här laget.

Marianne Karlsson hänvisar mig till att ringa hennes chef, Kristina Emilsson.

2016-01-25:

Ringer till Kristina Emilsson. Ger kort bakgrund. Hon anser sig vara väl insatt i problematiken vid utmattningsdepression.

 – Jo, det kan jag en hel del om.

Hon anser inte att man behöver ta någon hänsyn till om människor är sjuka.

 – Man skall ta fram det underlaget man behöver för att göra ett beslut, även om man är sjuk eller frisk, det har liksom ingen betydelse.

Skall jag behöva mista hela bidraget för december för att jag är sjuk?

 – Det är ju dom reglerna som finns att man skall komma in i rätt tid och ansöka om bistånd.

Hon anser att formuleringen i brevet från Carina Rossi (Det vore bra om...) ger den information jag behöver för att kunna ansöka i rätt tid.

 – Man kan ju inte ibland vara hur tydlig som helst.

Jag påpekar att jag inte vid något tillfälle fått någon information om att jag måste ansöka varje månad, så kallad återansökan, inte heller när jag senast måste lämna in ansökan och framför allt inte att jag helt mister bidraget om ansökan kommer in sent.

 – Det skall ju ingå i informationen att man skall ansöka för varje månad.

 – Det är ju olyckligt om du inte har fått den informationen.

 – Där står ju ord mot ord. (Om huruvida jag blivit informerad. Ingen påstår sig ha informerat mig.)

Hon hänvisar mig till Förvaltningsrätten om jag inte är nöjd.

 – Då får du överklaga det beslutet.

Precis så här har det gått till. Telefonsamtalen är ungefär 23 respektive 45 minuter långa och jag har därför bara kunnat återge några få viktiga delar, men citaten är ordagranna.

Vid de tillfällen jag fått matpengar i form av presentkort har jag själv fått fråga efter det. Under de tre månader jag var utförsäkrad och därefter i de närmare två månader som utredningen pågick fick jag däremot inte något som helst stöd i form av kontanter eller inbetalningar till mitt konto som jag kunde använda till att betala hyra, el, telefon, Internet, hyrförråd med mera. Utan mina vänner hade det gått riktigt illa.

I den broschyr om ekonomiskt bistånd jag fick finns ingen information om återansökan (bifogas nedan), ansökningsdatum, utbetalningsdatum, eller att man mister sitt bidrag helt om man blir sen med ansökan. Ingen sådan information lämnades heller vid mötet med Carina Rossi 28 oktober, vare sig muntligt eller skriftligt. Första gången jag över huvud taget fick veta något om detta var i brevet 16 december, och då i något vaga ordalag (Det vore bra om...). Om jag vetat vad jag vet i dag hade jag naturligtvis lämnat in en ansökningsblankett utan en enda bilaga och kompletterat senare.

Jag tycker att kommunen brustit rejält i sin information. Trots att de redan vid första mötet, 28 oktober, fick information, inklusive läkarintyg, om min utmattningsdepression tas inte någon som helst hänsyn till detta. Sen ansökan medför indraget bidrag.

Så straffas jag för att jag är sjuk.

Jag kommer inte att överklaga till Förvaltningsrätten. Skälen är flera.

• Det tar ungefär ett år, inklusive överklagan till Kammarrätten. Jag behöver stödet nu.
• Jag vill ägna min tid åt att komma igång med mitt liv och mitt företag, inte skriva överklaganden och besöka domstolar.
• I rätten ställs en sjuk enskild individ, vanligtvis utan juridiskt biträde, mot myndigheternas expertjurister. Det anstår inte ett samhälle som gör anspråk på att kalla sig civiliserat att behandla sjuka människor så och jag vägrar att delta i ett sådant förfarande.
• Jag anser att det är ett allvarligt missbruk av vårt rättsväsende att myndigheter och förvaltningar rutinmässigt avslår ansökningar och hänvisar till Förvaltningsrätten för att hålla nere kostnaderna för socialförsäkringarna. Jag vill inte legitimera ett sådant system genom att delta.